Konklaven - Robert Harris

Författare: Robert Harris

Format: Inbunden

Längd: 285 sidor

Förlag: Bookmark Förlag

Utgiven: 27 mars 2017

Mitt omdöme: ★★★

Beskrivning:

Påven är död. Bakom Sixtinska kapellets låsta dörrar samlas etthundraarton kardinaler från hela världen. Under ledning av kardinal Lomeli, som i tysthet vacklar i sin gudstro, ska de heliga männen utse den universella kyrkans nya överhuvud.

Men konklaven drar ut på tiden. Favoriter faller och obekväma sanningar kommer upp till ytan. Och ingen av de närvarande kan förutse hemligheten som den blivande påven bär på ...

Mina tankar:

Jag köpte på mig flera titlar av Robert Harris på bokrean. Konklaven är den andra boken jag läst av författaren som numera är en av mina favoriter. Jag har till och med redan beställt den senaste boken av honom som precis kommit ut.

Jag gör ingen hemlighet av att ha allt emot vad religionsutövare påstår sig vara. Jag kan vara nyfiken på vad själva religionen handlar om och där går min gräns. Ja, jag är både konfirmerad och medlem i svenska kyrkan (mer av praktiska skäl). Jag var inte kristen innan konfirmationen och jag var ateist när det hela var över. Jag har nog aldrig någonsin kommit i kontakt med så mycket hyckleri som under den sommaren. För att påstå sig vara goda människor var det mestadels att det var skillnad på vi och dom när det kom till kritan. Och att kunna skylla på någon annan än sig själv hur livet ser ut eller göra nåt själv som gör livet bättre. 

Hur som helst valde jag att läsa om det mest kristna som finns. Nämligen Vatikanen och valet av ny påve. Ärligt talat så föll jag för beskrivningen av boken för det är så jag uppfattar religionsutövare i största allmänhet och ville nog undermedvetet få det bekräftat. Trots ämnet så fastnade jag snabbt för  kardinal Lomeli och hans arbete med att ta fram en ny påve. Lomeli är ärlig inför sig själv att han gör fula saker för det godas skull, eller rättare sagt försöker göra så liten skada som möjligt för den framtida kyrkan. Jag kan verkligen tänka mig att bli påve mer handlar om makt och rikedom än tro i det här fallet. Jag gillar Konklaven och det oväntade slutet trots att jag så här efteråt borde ha sett ledtrådarna under läsningen.