The Hexologists // Josiah Bancroft

Författare: Josiah Bancroft

Antal sidor: 433

Format: ebok / Kindle

Förlag: Orbit

Utgiven: 26 sept 2023

Utläst: 16 okt 2023

Mitt omdöme: ★★★★★

Beskrivning:

The Hexologists, Iz and Warren Wilby, are quite accustomed to helping desperate clients with the bugbears of city life. Aided by hexes and a bag of charmed relics, the Wilbies have recovered children abducted by chimney-wraiths, removed infestations of barb-nosed incubi, and ventured into the Gray Plains of the Unmade to soothe a troubled ghost. Well-acquainted with the weird, they never shy away from a challenging case. 

But when they are approached by the royal secretary and told the king pleads to be baked into a cake--going so far as to wedge himself inside a lit oven--the Wilbies soon find themselves embroiled in a mystery that could very well see the nation turned on its head. Their effort to expose a royal secret buried under forty years of lies brings them nose to nose with a violent anti-royalist gang, avaricious ghouls, alchemists who draw their power from a hell-like dimension, and a bookish dragon who only occasionally eats people. 

Armed with a love toughened by adversity and a stick of chalk that can conjure light from the darkness, hope from the hopeless, Iz and Warren Wilby are ready for a case that will test every spell, skill, and odd magical artifact in their considerable bag of tricks.

Mina tankar:

Jag har ännu inte läst författarens serie The Books of Babel. Av någon anledning kan jag inte läsa böcker som är mitt inne i en hype. Därför kändes det som en bra idé att börja med Bancrofts senaste bok istället för att vara på tåget redan från början. Det som drog mig till boken är först och främst alla lovord om författaren. Dessutom gillar jag ett bra mysterium och att se gåtan nystas upp.

Jag tycker om författarens sätt att skriva. Språket är ledigt och flyter på. Ändå hade jag lite svårt att komma in i boken. Man blir direkt inkastad i handlingen och det kändes lite förvirrande till en början. Världsbygget känns gediget och presenteras i början av varje kapitel vilket jag uppskattar. Det blir inga infodumpar utan handlingen och världen flyter ihop till en enhet. 

Jag tycker om Iz och Warrens förhållande till varandra. De är varandras motsatser, men efter nio års äktenskap brinner fortfarande lågan mellan dem. Det beskrivs bäst här av Iz:

I loved you right through that rug, past the floorboards, into the basement, under the foundation, straight down to the center of the earth. And I hope to see all of those things wear away as we grow old and our love stays young.

För mig är boken en fempoängare, men av någon anledning har jag väldigt svårt att formulera vad jag tycker och känner. Skrivkramp? Jag kommer nog tillbaka till detta inlägg och redigerar.