Titel: Carrie
Författare: Stephen King
Genre: Skräck
Antal sidor: 217
Utgiven: (1974) denna utgåva 2019
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Bokens baksida:
Carrie är klumpig på gymnastiken, har konstiga kläder och förstår aldrig ett skämt. Hon är udda och har mobbats hela sin skoltid. Men Carrie har dolda krafter som ingen känner till: genom att koncentrera sig kan hon få speglar att spricka och dörrar att låsa sig. Denna märkliga gåva måste dock som så mycket annat i hennes liv undertryckas. Carries djupt religiösa mor säger nämligen att förmågan är en synd och att kraften kommer från Djävulen.
På skolans avslutningsbal utsätts Carrie för ett hänsynslöst skämt och i sin förtvivlan kan hon inte längre tygla sina krafter. De släpps nu fria med full styrka och resultatet blir förödande.
Mina tankar:
Jag har faktiskt läst Carrie för länge, länge sen. Vid det tillfället var jag nog inte redo att läsa Stephen King. Vad jag kommer ihåg är obehaget och att boken kändes rörig. Det enda som fortfarande känns aktuellt är obehaget. Det är obehagligt att läsa om mobbing, men än mer obehagligt är att det knappast har blivit bättre på området sen boken kom ut 1974. Skillnaden är att det numera även pågår i det tysta i sociala medier. Det finns inga säkra ställen att söka skydd i längre. Så här 48 år senare är det rätt patetiskt att mänskligheten inte kommit längre.
Jag gillar delarna med journalutdrag och tidningsartiklar som lägger till detaljer i handlingen. För i mitt tycke är boken för kort. Karaktärerna kunde ha fått mer kött på benen och miljöbeskrivningen rikare. Då hade boken lätt blivit en 150-200 sidor längre. Som helhet är dock Carrie bra som den är. Den har som sagt några år på nacken. Jag ångrar inte att jag gav boken en chans till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar